onsdag 11 januari 2017

Lärprocessen med storyline Ida Hallonqvist

Efter att vi bekantat oss med att arbeta med storyline i grupparbetet tycker jag att det verkar vara en metod  som erbjuder väldigt stora möjligheter som kan bidra till att barnen för utlopp för och uppmuntras att använda sin fantasi, kreativitet, erfarenheter och tidigare kunskaper. Jag finner det även lite underligt att vi först nu introduceras för detta arbets- och förhållningssätt. Storyline känns som ett intressant och fruktsamt sätt att till exempel introducera olika teman för barnen som man sedan kan arbeta med under en längre tid. Jag upplevder att det finns en stor potential och att berättelsen som tar form kan ge inspiration till att utföra olika aktiviteter tillsammans med barnen även utanför berättelsen i storyline. Ett exempel på en sådan aktiviteter som ett möjligt sidoprojekt till vår storyline kring hållbar utveckling var odling. Barnen hade då i praktiken kunnat testa sina hypoteser kring vad som behövs för att lyckas få någonting att växa eller varför det helt enkelt inte fungerar.

Storyline kan beskrivas som ett relativt lärarstyrt arbete där barnen kan få en stor frihet inom de ramar som läraren skapar för arbetet. Pedagogen bör ha både början och avslut för aktiviteterna klart för sig och tillhörande mål som man har tänkt att arbeta mot (storyline.se/om-storyline/planering/). Något som jag tyckte var svårt i arbetet med storylinen var just användandet av planeringsschemat och hur man ska tänka när man formulerar olika mål. Planeringen medförde en känsla av att man från första början styrde in aktiviteterna väldigt mycket. Det var inte helt enkelt att hitta en balans mellan planeringsschemat och barnens inflytande, när det kom till att forma utvecklingen av storyline projektet. Hur mycket ska man till exempel presentera eller styra in berättelsen som pedagog genom att formulera målsättningar för samtliga aktiviteter? Detta kanske är något som blir lättare ju mer man arbetar med storyline tillsammans med faktiska barn i förskolan. Om man lyckas med att skapa en balans här så kan man även leva upp till det som formuleras i läroplanen, det vill säga att:

Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär
av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande (Lpfö, 2016:7).

Jag tänker även att det är möjligt att använda sig av ett storyline-inspirerad metod. En som kan erbjuda en större flexibilitet som inte bara avgörs av pedagogens uppsatta ramar, målsättningar och förutbestämda aktiviteter utan att barnen kan vara med och utforma grunden för de arbete som de förväntas engagera sig och delta i.


Referenser:

Storyline.se :http://storyline.se/information/artiklar/storyline-pa-forskolan/

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar