enskild reflektion Annie

Reflektion storylinearbetet

Att arbeta med Storyline var för mig helt nytt, och arbetssättet har jag inte hört talas om tidigare. Det kan vara en bra arbetsmetod att använda sig av i förskolan, då det ges utrymme för spänning och magi som kan leda till nyfikenhet och engagemang på ett lekfullt och meningsfullt sätt för barnen, och det fick även mig att bli intresserad. Lpfö(98/16) talar för att Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet och att verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter(Skolverket 98/16). Jag ser övergripande på de metoder man använder sig av i ett Storylinearbete som ett arbetssätt som är relativt styrt utifrån pedagogerna. Även om arbetet ska utgå ifrån barnens tankar och handlingar under arbetets gång, så blir det enligt mig motsägelsefullt, då planeringen av arbetet redan ska ha förutbestämda början, slut och händelser ifrån pedagogerna. Vill man låta barnen ”äga” projektet bör man som pedagog exempelvis se till att utgå ifrån ett lärandeobjekt, låta barnen fritt bestämma hur de vill att deras metod ska gå till, och hur de vill uttrycka detta estetiskt och därifrån succesivt och konkret göra dess utformning. Storyline (2017) beskriver hur ett sådant arbete skall vara utformat med ett förutbestämt början och slut(Storyline 2017).

Det har under arbetets gång varit relativt svårt att förhålla sig till att behöva spela både pedagogen och barnens roller i utfallet av Storylinearbetet, och samtidigt utgå ifrån det planeringsschema som skrevs i början och skulle följas. Ett arbete kommer naturligt ändras över tidens gång utifrån ju mer kött på benen man får och beroende på både nya infallsvinklar och andra oförutsägbara händelser som kan komma. När man behövde förhålla sig till schemat, försvann många möjligheter till hur arbetet kunde ha tagit sin form.

Genom att se på hur processen kring arbetet för mig och min grupp har sett ut tidsmässigt, och jämföra det med vad jag tror är möjligt att lägga tid till ett sådant projekt på under den pedagogiska planeringstiden man vanligtvis ges i förskolan, så känns det svårt att lyckas utforma det. Att göra ett liknande arbete ute i en riktig verksamhet anser jag kan vara en svår uppgift då tiden för planeringen som krävs inte finns i den utsträckning som behövs. Det blir självklart en annan sak när vi som studenter i detta fall gör alla delar, såsom både pedagogernas planering och barnens perspektiv och agerande. Jag ser däremot i att jämföra med när man i en verksamhet arbetar med ett Tematiskt Arbetssätt, så har man lärandeobjektet i fokus, och utformningen med barnen med dess planering får ske över tid. Mycket var det färdiga schemat som gjorde det svårt som arbetslag (studiegrupp) att låta barnens kreativitet och egna reflektioner få ligga som utgångspunkt till arbetet.

Lpfö (98/16) lyfter att verksamheten ska leda till att barnen utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga(Skolverket 98/16). Arbetssättet med barnens personliga karaktärer skapar möjlighet för barnen att kunna uttrycka sig utifrån någon annan än de själva, som kan ge möjlighet att utmana sig i att våga stå för sin egen åsikt, då man kan låta sin figur vara den som tar på sig åsikten. Även om projektet ska göras i grupp, kan då de enskilda tankar och fantasier som inte ryms i en sammanfattad gemensam berättelse få levas ut i allas personliga figurer på varsina håll ändå. Sanne Björklund (2014) talar för den mängd med potential som uppkommer i varje situation när barn, miljö och material möts, och vilka möjligheter som skapas när vetenskap och fantasi, kultur och natur, och teori och praktik kan mötas och skapa något nytt(Björklund 2014). Att utgå ifrån barnens förkunskaper, och att göra detta i grupp kan leda till att barnen både känner sig vara kompetenta medaktörer, och även kunna delge varandra kunskaper genom den proximala utvecklingszonen där barnen lär av varandra.

Vår intention med att ha ”Ekologiska fotavtryck” som röd tråd i arbetet, var för oss ett sätt att lära barnen om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, då barnen genom de förutbestämda händelserna skulle handskas med olika problem. Arbetssättet har även genomförts med en grundläggande tanke om att ett demokratiskt arbetssätt skulle tydliggöras. Genom att arbeta med att barnen får uppleva delaktighet och inflytande i verksamheten är det ett sätt för dem att uppleva demokrati i förskolan(Skolverket 98/16).

Att använda sig av en blogg under arbetets gång var en bra redskap för att på ett lustfyllt sätt dokumentera processen som skedde under arbetets gång. Men som ett redovisningsmaterial blir det dock rörigt att följa- eftersom allt kommer i fel ordning, men det hoppas jag att läsaren listar ut en metod som fungerar bäst utifrån sig själv ;)

Referenser:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98, Reviderad 2016. Hämtad 2017-01-10, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline(2017) hämtad 2017-01-10 från http://www.storyline.se