Storyline punkt 3:
Social hållbarhet utifrån barnens egna skapande av Bobbisar, såsom klass, status, konsumtion, demokrati och ansvar.
Barnens karaktärer skapas och personifieras genom att tillskrivas olika egenskaper och livsstilar. Axelsson (2014) beskriver hur jakten på identitet ökar i takt med inkomstspridning och social rotlöshet, vi skapar vår identitet genom konsumtion av varor, medlemskap i organisationer och så vidare, alla ställningstaganden tydliggör vår identitet och grupptillhörighet. En Bob är till exempel välbärgad och bor i ett större "finare" hus och kastar bara ut sitt skräp genom fönstret så det hamnar på sopberget där en annan Bob bor som lever under andra omständigheter. Likt det som vi i västvärlden gör genom vår överkonsumtion. Det vi konsumerar här lämnar även fotspår någon annanstans i världen. Vår jord är för liten. Ett hållbart samhälle där naturens resurser räcker till kommande generationer och är rättvist fördelade är ett tufft men nödvändigt mål. I dag räcker inte planeten jorden till för människors krav. De hänger samman och är alla vägar till ett gott liv för alla inom ramen för en planet (WWF). En hållbar utveckling kan tillgodose de behov vi har idag utan att riskera att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Björklund 2014).
Genom tillverkandet av olika karaktärer och bestämmandet av vem som bor var och vilka särdrag de har kan man skapa diskussion kring jämlikhet, mänskliga rättigheter, klass, vänskap osv. sådant som social hållbarhet handlar om. Pramling (2011) menar att barn måste bli utbildade för att kunna bli världsmedborgare. Det innebär att barn behöver få veta att de är unika och viktiga, förstå att vi alla är olika på många sätt och att de konsekvent kan lära sig att se utifrån olika perspektiv, för att upptäcka och skilja rätt från fel och ha modet att välja. Barn behöver också lära sig att de har rättigheter och skyldigheter för att förstå den demokratiska processen och att vi lever i ett mångkulturellt samhälle där alla har rättigheter. De behöver också få upptäcka sin egen roll i ett hållbart samhälle som innehåller likabehandling, samlat ansvar och solidaritet (Pramling 2011). I läroplanen står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oavsett kön, social bakgrund, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning (Lpfö 98/16).
Vi ska inte kräva barnen på en lösning av den situation som nu råder, vi ska istället göra dem delaktiga få dem att känna ansvar och ge dem en upplevelse av att de kan påverka (Björklund 2014). På samma sätt tänker vi att skapandet av Bobs värld, dystopi som utopi kan ge barnen en känsla av ansvar och gemenskap och att vi tillsammans kan enas och bli mer jämlika och ta ställning här idag för att framtiden ska kunna bli bra. Läroplanen fastslår att "en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet" (Lpfö 98/16, s.7).
Axelsson, S. (2014). Vår tid är nu- 10 hoppfulla perspektiv på klimatkrisen. Stockholm: Ordfront pocket.
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Pramling (2011)Pramling, I. (2011). Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education. Hämtad 2017-01-09 från: https://disco.hv.se/courses/10612/174685/files/pramling_samuelsson_jeic_2011_why_should_we_be.pdf
Sverige. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ((Ny, rev. Utg.)). Stockholm: Skolverket.
WWF:
